| Datum | 2000-05-28 |
| Kategori | Tillägg |
| Släkten | Släktgrenar |
| Släkter | Berättelser |
| |
| Tillägg- kort levnadsbeskrivning, Anders "Jacks" Jakobsson f 1813, giften, barn |
| II:1
Jonas Alexandersson var politiskt engagerad i Bondeförbundet (Centerpartiet) och var under många år ordförande i lokalavdelningen
inom Tåsjö kommun och därefter hedersledamot. Han blev med tiden mångsysslare inom kommunalpolitiken. När han avtackades av kommunen fick han ett diplom med följande lydelse:
"Till Jonas Alexandersson frambäres härmed ett tack för en mångårig värdefull insats till gagn för Tåsjö kommun
såsom
NÄMNDEMAN vid Häradsrätten 1934 - 1947,
NÄMNDEMAN för ägodelningsärenden 1936 - 1956,
NÄMNDEMAN vid Vattendomstolen 1942 - 1965,
såsom
ORDFÖRANDE i
Barnavårdsnämnden 1938 - 1959,
Hemhjälpsnämnden 1951 - 1955,
Inkvarteringsnämnden 1943 - 1965,
Taxeringsnämnden 1953 - 1963,
såsom
VICE ORDFÖRANDE i
Kommunalfullmäktige 1947 - 1965,
Kommunalnämnden 1936 - 1956,
såsom
LEDAMOT av
Valberedningsutskottet 1935 - 1955,
Barnavårdsnämnden 1936 - 1937,
Kommunalnämnden 1936 - 1956,
Taxeringsnämnden 1936 - 1952,
Arbetslöshetskommitten 1936 - 1942,
Vägstyrelsen 1936 - 1946,
Kristidsnämnden 1939 - 1942,
Arbetarsmåbruksnämnden 1940 - 1943,
Styrelsen för realskolan 1940 - 1943,
Familjebidragsnämnden 1940 - 1943,
Egnahemskommitten 1941 - 1952,
Vattenverksstyrelsen 1951 - 1954,
såsom
ÖVERBLOCKLEDARE 1942 - 1965,
MANTALSSKRIVNINGSOMBUD 1940 - 1949,
ROTEOMBUD 1950 - 1967.
Särskilt kommer att i åtanke bevaras Din strävan för barns och ungdomars fostran i goda hem, präglad av ansvar och taktfullhet.
Tåsö kommun".
Efter en tid som ledamot av kyrkoråd och kyrkofullmäktige utsågs Jonas på äldre dar till kyrkvärd.
Anna och Jonas Alexandersson som pensionärer.
II:2
Anna Erika Jakobsson växte upp tillsammans med bröderna Elis och Jakob på föräldragården i Brattbäcken. Fadern kallades allmänt " n´Jacke på Udden". Som ensam flicka deltog hon i en husmors göromål fram till giftermålet med Jonas vid 32 års ålder.
Sommartid gick Anna i boern. Det innebar 2,5 km skogspromenad upp till boern på eftermiddagen för att sköta sysslorna där, d v s mjölka kor och getter, koka ost och mese och kärna smör. Efter morgonmjölkningen gick hon skogsstigen hem, som bitvis var utför men hon bar också med sig produkterna från djuren. På näraliggande marker fanns på den tiden ett 10-tal andra bostugor.
Jonas och Anna gifte sig midsommarhelgen 1923. I anslutning till giftermålet lät Jacke på Udden dela sin fastighet mellan sönerna Elis, Jakob och dottern Anna.
När Anna efter giftermålet flyttade till Jonas i Karbäcken återsamlades där också två barn från Jonas första äktenskap. De hade sedan sin mors död 1918 växt upp hos släktingar.
Till Annas göromål som husmor hörde att sköta lagården och dess djur, vilket bl a innebar att mjölka morgon och kväll, separera mjölken, kärna smör och koka ost och mese. På flera områden var självhushållningen och därmed även en husmors uppgifter mera omfattande än i våra dagar. Dessutom saknades många av senare tids hjälpmedel i hushållet.
Kläder tvättades för hand, sommartid i sjön och vintertid i lagården. I det senare fallet bars vatten in från brunnen och värmdes i gryta. Även vintertid hängdes kläderna utomhus så att de fick frystorka, varefter de stelfrusna togs in för sluttorkning.
Allt bröd (tunnbröd) bakade Anna i bryggstugan. Fisk som fångades i stora mängder med not i Tåsjön, saltades av Anna i träkaggar i matboden för hela vinterns behov. Kött från grisar och andra djur som slaktades på gården hängdes upp i matboden, som i vinterkylan fungerade som den tidens frysskåp.
Anna vävde mattor, tyger till bussaronger och kalsonger m m. Garnet kom från ullen av egna får, som hon själv kardat och spunnit. Av vadmal sydde Anna vinterbyxor till både Jonas och barnen. Bussaronger, skjortor och kalsonger sydde hon av det tyg hon själv vävt.
Det var i vissa delar ett tungt arbete Anna utförde och hon fick med tiden förslitningar och värk i höfter och rygg.
II:3
Anders Lind var hem.äg. i Norråker och drev dessutom åkerirörelse från 1921 med bussar, som han delvis byggt själv. Se "Bilder". Forts. Sök Anders Lind!
Anders var i fråga om motorfordon en händig man men han var också snickare och husbyggare. På den fastighet som varit i släktens ägo sedan 1820 byggde han 1921 ett mindre bostadshus. Därefter uppförde han 1928 - 1929 med hantlangare en ladugård i timmer och han lät utrusta hemmet med rinnande vatten, även i ladugården. Bad och vc installerades. Åren 1934 - 1935 byggde han till och förbättrade bostadshuset.
Hans kunskaper i byggbranschen utnyttjades också av kommunen, som tillfälligtvis anlitade honom som byggnadskontrollant.
Under krisåren på 30-talet lät han en ortsbo, som var arbetslös odla upp Stortegen uppe vid boern. Den var sedan i bruk till omkring 1950.
Han var också politiskt verksam som socialdemokrat och valdes in i kommunalfullmäktige och kommunalnämnd och som ordförande i den lokala valnämnden.
/Irma Alexandersson Lind/
II:4
Anna Svensson for i unga år till Stockholm och arbetade under tre år i början på 1920-talet hos sin blivande svägerska i hennes pensionat inom Engelbrekts församling men återvände sedan till hembygden.
I november 1925 gifte hon sig med Anders. Som bröllopsresa åkte de ner till Stockholm och hämtade upp den buss, som postverket då ställde till hans förfogande för diligenstrafik. Makarna bosatte sig i Norråker, där de drev jord- och skogsbruk vid sidan av hans diligensrörelse.
Sedan Anders låtit odla upp Stortegen i mitten av 30-talet togs korna dit upp någon månad varje sommar för att beta på vallen. Till Stortegen var vägen omkring en mil!
Anders Linds ´boern´ på Stortegen.
Anna tyckte om att laga mat och att baka. Hon var allmänt händig och pysslig, duktig i handarbete, sömnad och vävning. Fåren klippte hon och fick ull, som hon kardade och spann till stickgarn.
Makens medarbetare hade ett rum för övernattning i hemmet. Även resande, som kom med den sena kvällsbussen till Norråker erbjöds att övernatta. Sommartid gick "vandringsmän" omkring i bygden och sålde vispar, som de tillverkade under vandringens gång. Många bad att få sova över, vilket de fick. Kvällsmål och morgonmål bjöds de på. Som betalning lämnades vispar, som tillverkades medan de satt i köket och pratade med familjen. Ibland kom kopparförtennare, som förtente kopparkärlen i bygden.
Släkt och vänner samlades ofta i hemmet hos Anna och hennes familj. Trots att Anna djupt sörjde sin tidigt bortgångne make, hade hon styrka att klara ett långt liv. Hon hade kvar sitt klara intellekt och ett gott minne livet ut.
III:5 och III:6
Daniel Lind övertog hemmanet i Norråker efter sin far. Han var en glad och vänlig man med vacker sångröst som han flitigt använde, t ex när han körde hölass. Han var också en gudfruktig man som bad mycket.
Vid 55 års ålder dog han i magsmärtor, troligen cancer. Hans efterlämnade hustru Erika med flera omyndiga barn blev arbetande födorådstagare åt en son. Denne bodde med hustru och barn i eget hus på föräldragården.
Erika uppfostrade också barnbarnet Daniel från det denne var baby, likaså dottern Hildurs son Ivan, till dess Hildur gift sig och själv kunde ta hand om honom.
Hildur har berättat att hon och syskonen Anders och Helena som barn följde sin mor till "Gamboern", där hon själv samt sonen hade sina kor och getter. Det var Erika som skötte om mjölkningen. Medan modern var i lagården brukade barnen enligt vad Hildur berättat böja knä och be till Gud att deras mamma skulle få leva tills de blev vuxna. Så gjorde hon också. En träbytta som Daniel snickrat att förvara mjölk i har jag sondotter fått i arv.
Ca 1874 sålde Daniel Lind m fl bönder i Norrby avverkningsrätten på "utskiften" till Kramfors AB på 50 år. Utskiften gränsade till Onbäcken och sträckte sig ned till Gåraträsksjön. Bönderna hade rätt att släppa sina kreatur på bete under somrarna på Bolagets mark, som låg halvvägs till dessa utskiften. Bönderna fick lov att bygga sina fäbodar på bolagsmarken. Senare fick detta fäbostället namnet "Gamboern".
Gammboern
Sommaren 1921 hölls en fäbodfest i Erik Norströms fäbod i Gamboern. Kort av festen togs av Märta Mattsson-Eriksson. På festen deltog "IsakAnners Karin" Lind-Andersson och "Martins Lisa" OlJönsdtr-Johansson, som står vid dörren till fäboden, till v. står "Ante Norlins Margareta" f Mattsson? Sitter gör "Gustafs Norströms Märta" Norlin-Norström, "Karlssons Ingeborg", OlJönsdtr-Karlsson med ett litet barn (Karl-Johan, son)i knäet och Anna Lind-Gahlin. I första raden till v. "Jacke Linds Lisa", Märta Lindh, som serverar "Mårten Lindmans Kristina" Lind-Lindman en kopp kaffe och Elsa Norström. Står gör lärarinnan Ester Blom-Strömqvist-(Andersson). "Jon-Greta" AndersJacksdtr-Svensson, Linda Olsén, "Erik Norströms Maria" Vesterlund-Norström, Mariana Larsdtr-Tåström, Eva Joelsson och "Jacke" (Jakob) Lind sitter. Vid fönstret står fru Viberg, Sara Maria Bergqvist-Viberg f d lärarinna i byn och "Mattias Matts Marin" Sparby-Mattsson. Flickan längst till v är Ebba Norström, två barn och två kvinnor ej identifierade.
(De fyra med namnet Lind är syskon till Irmas far Anders Lind och de två med namnet Norlin är systrar samt döttrar till "Ante Petter" Norlin och hans hu Märta Brita Galin i Nyåker, Norrby Norråker.)
Bönderna fick rätt att återköpa avverkningsrätten efter 48 år. Bönder med utskiften ned till Gåraträsksjön byggde därefter sina fäbodar med namnet "Nyboern" vid Stortegen ca nio km från byn och djuren släpptes på bete i skogen vid Stortegen. Några bönder byggde sina fäbodar i Granberget, nära Stortegen och denna boplats fick namnet "Granbergsboern"
Jacke Linds fäbod i Gamboern finns fortfarande kvar i gott skick år 2003.
III:7
Sven Johan Larsson, i dagligt tal kallad Sven Johán hade som valspråk:"Det är skam att inte arbeta". Han levde därefter. Enligt berättelsen höll han sig varm i sträng kyla i en lärftskjorta då han arbetade i skogen. Det "rök om honom". Han bröt mark, arbetade i skogen med häst och hade i övrigt många strängar på sin lyra. Efter fadern Lars Olovs död 1920 rev Sven Johán föräldrahuset och byggde ett nytt hus intill, som blev Skansnäsets första skolbyggnad, till dess kommunen byggde en ny skola i byn i slutet av 1930-talet
Sven Johánsgården i Skansnäset på 1940-talet.
I lagården fanns en eller ibland två hästar, sex kor samt får och getter. Fåren fick söka sig bete fritt strövande i skogen under sommaren. På hösten togs de hem och klipptes. Även hästarna släpptes tillsammans med byns övriga hästar för bete till skogs under tillsyn av en "hästgetare". Under sommaren samlades löv att torka i hässjor för att användas som tilläggsfoder åt fåren och getterna kommande vinter.
(Dotter Elsa berättade.)
Fiske med egen not bidrog till maten i hushållet, bl a fångades "viskogssill eller blå-sill", 4 - 5 cm långa fiskar som kunde gå i stim. Men också större fiskar, främst sik fångades med noten.
I en kvarn vid bäcken malde Sven Johán det korn han odlat efter att först ha torkat det i en bastu med lavar. Han malde också åt byfolket. Strax intill låg en smedja, där han smidde verktyg och lagade vad som gått sönder. Med en svarv på "lagårdsbotten" tillverkades redskap bl a till tunnbrödsbakningen (brödrullar och kavlar av olika slag). Han snickrade möbler, smäckra och fina, och byggde båtar, brände tjära, garvade skinn och sydde skor.
Sven Johán var ständigt sysselsatt men efter fullgjort arbete kunde han sitta i kammaren och spela fiol. Sin sista vecka arbetade han med att köra hem sand från sjöstranden upp till gården. Det var i början på november månad och vädret var blitt och föret bra. Trots besvär med sina höfter spände han den hemmavarande hästen till släden, körde ner till stranden, lastade släden full med sand, körde upp till gården och öste själv ur all sanden utanför ladugården. Sven Johán och sonen Erik hade talat om att bygga en ny ladugård kommande sommar och Sven Johán ville bidra med att forsla hem sand till det planerade bygget.
Nu blev det inget bygge. Sven Johán somnade in lördagskvällen den 11 nov. 1944 efter att ha legat till sängs större delen av dagen. Sonen Erik hade kommit hem från skogen, sänt efter provinsialläkaren och satt uppe hos sin far i väntan på doktorn, som inte hann fram till Sven Johán med någon hjälp.
(Jag, dotterdotter Irma, var hos "morfars" denna tid som hjälp i hushållet.)
III:8
Ingeborg Jonsdotter tjänade som ung flicka piga hos Kristina Grönlund och hennes make skogsinspektoren C. G. Grönlund i Norrby, som också drev pensionatsrörelse vid sidan av jordbruket. Ingeborg planerade att starta ett bageri i Norrby tillsammans med lärarinnan Sara Maria Bergqvist. Av dessa planer blev emellertid intet, då båda träffade sina blivande män och gifte sig med dem.
Ingeborg blev en driftig bondhustru. När maken Sven Johán byggde hemmet "yst i berget" och likaså när han uppförde den första skolbyggnaden i Skansnäset, hjälpte Ingeborg till med att slå tegel till skorstenarna. Förutom att sköta barn och hushåll hann hon också med att hjälpa sin man med att bryta stubbar och nyodla och att delta i slåttanna hemma på gården och i fäboden. Fäboden, se bild.
dtr Elsa med kusindotter Hjördis och kusin Agnes ca 1932
Under sommartid gick hon i boern. När döttrarna växte upp fick de följa med och efter hand ta över. De gick upp på eftermiddagen och skötte sysslorna där, d v s mjölkade, ystade ost, kokte mese och kärnade smör. Följande morgon gick de hem ca fem km genom skogen för att delta i arbetet hemma. De bar med sig av produkterna vad som behövdes till hushållet. I Skansnäsboern fanns på den tiden 7 fäbodstugor, 7 ladugårdar och 3 lador.
Ingeborg vävde tyger av halvylle till kläder m m och sydde bl a vinterkalsonger, bussaronger och klänningar och även "laddor" av vadmalstyg till sina små döttrar. Hon vävde dukar, handdukar, draperier m m. På gården odlades lin som bereddes till garn och användes i vävningen.
Morsdag den 29/5 1921
Husmödrarna i Skansnäset firade år 1921 Morsdag hemma hos Ingeborg.
Med på festen var:
1:a raden fr. v.
Inga Harlin, Jenny Sjöberg, Signe Larsson, Märta Johansdtr,
Sven Joháns mor Anna Matilda Svensson,
Lovisa Dahlberg, Sven Joháns svärmor Anna Petronella Persdtr, "Ante Ers" Märta.
2:a raden fr. v.
Amalia Johansson-syster till Sven Johán, Anna Stenklyft, Märta Dahlberg,
Sara Johansson-dtr till "Ante Ers" Märta, Lilly -lärare, Kristina Löfqvist,
Ingeborg-Sven Joháns hustru, Mina Larsson, svägerska till Sven Johán.
3:e raden:
Signe Larsson-dtr till Mina och Vilhelm Larsson-lärarinnans man.
Foto: Anders Löfqvist.
Folket i byn tyckte om att samlas hos Ingeborg. Främmande som kom till byn, såsom skogsmän, affärsmän och andra fick "lån hus", dvs övernatta i Ingeborgs hem. Vid ett par tillfällen rustades till bröllop på gården, dels för lärarinnan i byn, Lilly Björkman, dels för Sven Joháns brorsdotter Jenny Larsson.
Lärarinnan gifter sig.
Brudparet: Lilly Björkman och Vilhelm Larsson. Marskalkar: fr v Okänd, Arnold Svensson, Jakob Norström, Osvald Svensson (Segerborn), Jakob Andersson, John Johansson.
Tärnor: Svea Danielsson (Lindman), Okänd, Lilly Eriksson (Norström), Lisa Vesterlund, Anna Svensson (Lind), Amanda Pettersson (Johansson)
Foto: Anders Löfqvist.
”Fru Lilly” som lärarinnan Lilly Björkman kallades efter sitt bröllop fick ordinarie tjänst i Rotnäset, Tåsjö fs, 1920. Hon och hennes make Johan Vilhelm Larssson byggde en villa i Rotnäset och lät också inreda en skollokal i sitt hem. Skolan hade en kort tid tidigare hållits i ett äldre hus som tillhört Nicke Galins föräldrar och som låg på Nicke Galins gård. Fru Lillys och maken Johan Vilhelms hem brann ner 1946. Skolan var då nedlagd sedan några år och Fru Lilly hade tjänstgjort från 1939 i Backsvedjans skola. Hon flyttade som ord. lärare till Tjärnmyrberget, Tåsjö fs, där hon fortsatte sin tjänst fram till pensionen.
En gång bidrog byns alla invånare till en basar hemma hos Ingeborg, bl a med fiskstånd i ladugårdsporten. Det var fest med förtäring och dans. Sommaren var 1920.
(Dotter Elsa berättade.)
Grannar har sagt : "När Ingeborg dog försvann solen från Skansnäset." En kusin till Ingeborgs barn har berättat: "Moster Ingeborg var glad till sinnet, hon var en friskus, hon var morsk, hon satt inte fast, hon vävde allt.".
Vid mitt besök hos min mors kusin Ada Eriksson i Skansnäset sommaren 1994 berättade kusinen Ada om ett tunnbrödsbak när hennes mor Amalia och moster Ingeborg bakade tillsammans.
Baket gick till så att den ena av dem kavlade brödet till en stor rund kaka, som den andra sedan tog över, naggade ,"sopade" och gräddade. Brödet skulle vara fritt från allt överflödigt mjöl, när det gräddades. "Mjölfis"(bränt mjöl) fick inte finnas på det färdiggräddade brödet och man var noga med att "sopa" brödet ordentligt, innan man sköt in kakan i ugnen.
Bakredskapen var hemmagjorda: En kavel med räfflade spår, "bakafjålan", (en stor rund spade), som man lade brödkakan på, en sop, som tex kunde vara tillverkad av en hundsvans försedd med ett träskaft och ett "naggredskap", som var gjort av vingpennor - i detta fall från en ripa. Brödet gräddades i en vedeldad ugn.
Kusinen berättade vidare :
"Det gick undan då moster Ingeborg arbetade. Hon var kvick och snabb i sina rörelser. Men den här gången var hon lite för snabb. Hon sopade och naggade brödet, lade det på "bakafjålan", svängde hastigt och elegant runt för att med en avslutande knyck skjuta in kakan i ugnen. Men kakan hamnade inte i ugnen den här gången utan seglade iväg som ett flygplan och landade på halmen, som man lagt ut i ena hörnet för det gräddade brödet. Nu landade kakan där så fint men ogräddad. Mamma och Moster Ingeborg skrattade gott då de ofta påminde varandra och berättade om denna händelse."
/Irma Alexandersson Lind/
IV:1
Anders Jakobsson.
Kortets 1:e ägare: "JonGreta".
Kortets ägare därefter: Svea Lindqvist och dotter Rosa Joelsson född Lindqvist.
Om Anders Jakobsson har berättats, att församlingens präst lovat honom ett dussin silverskedar vid födelsen av det 24:e barnet. I första äktenskapet med Eva Agatha Samuelsdotter föddes 10 barn och i andra äktenskapet med Lisa Erika Jönsson föddes 13 barn. Löftet behövde inte infrias. Vid sin bortgång hade Anders Jakobsson 23 barn och 106 barnbarn.
/Muntligt berättat av Jonas Mattias Alexandersson, sonson till Anders Jakobsson./
Barn i första giftet 1832 4/3-1853 7/2.
Helena Agata född 1832 14/7,
Samuel Johan född 1834 24/11,
Jakob Albert född 1837 14/4,
Anders Daniel född 1839 15/7,
Jonas Erik född 1841 26/12,
Israel Emanuel född 1844 13/2,
Konrad Axel född 1846 12/3,
Karl Otto född 1848 6/2,
Anna Matilda född 1850 25/4,
Eva Lovisa född 1852 5/11.
Barn i andra giftet 1856 20/1-1903 10/11.
Jöns född 1856 28/7,
Nils Petter född 1858 18/3,
Sven född 1859 18/7,
Greta Erika född 1861 20/2,
Alexander född 1862 12/5,
Mattias född 1864 29/4,
Abraham född 1866 6/7,
Isak född 1866 6/7,
Elisabet Katarina född 1868 17/2,
Kristina Magdalena född 1872 15/8,
Sara Brita född 1875 1/7,
Magnus född 1870 11/6, död 1875 29/7,
Magnus född 1878 2/1.
För mina barn är Anders Jakobsson farfarsfarfar. /Irma/
Helena Agata född 1832 14/7 gift med Enock Anton Persson född 1834.
Bosatta i Högland, Dorotea kn.
Samuel Johan Andersson född 1834 24/11, gift 1865 14/4 med
Eva Cajsa Mårtensdotter född 1843 4/4 i Vilhelmina.
Anders Daniel Andersson född 1839 15/7, klockare Norberg i Tåsjö kyrka, gift 1869 12/11 med Inga Chatarina Jonsdotter född 1836 6/5, dotter till Jonas Ersson född 1803 20/3 Dorothea ohh Martha Abrahamsdotter född 1800 27/4 Åsele, Bosatta i Norrby, Tåsjö fs. Vigda 1830.
Jonas Erik Andersson född 1841 26/12, gift 1867 29/4 med
Cajsa Erika Eriksdotter född 1842 5/9 i Vilhelmina.
Israel Emanuel Andersson född 1844 12/8, döpt 26/12, död 1929 7/9, gift 1877 2/7 med Eva Juliana Andersdotter född 1850 20/6, döpt 14/7, dotter till Anders Larsson ohh Kerstin (Stina) Persdotter, Tåsjö fs.
Ättl i "En översikt av Per Göranssons ohh-s ättlingar".
Konrad Axel född 1846 12/3 bosatt i Sollefteåtrakten.
Karl Otto Andersson Norberg född 1848 6/2. Handlare. Gift 1900 7/7 med Johanna Öberg född 1868 29/6 i Styrnäs. Karl Otto Andersson död 1913 11/10 i Gudmundrå. Hams hustru Johanna Andersson död 1948 17/3 i Gudmundrå.
Anna Matilda Andersdotter född 1850 25/4, gift 1872 28/4 med Jöns Johansson från Harrsjön i Dorotea sn.
Eva Lovisa Andersdotter född 1852 12/11, gift 1877 28/10 med Mårten Jonsson född 1857 17/7 i Vilhelmina.
Jöns Andersson född 1856 28/7, död 1947 25/3 och Sambo Emma Andrietta Mårtensdtr född 1873 24/6, död 1907 27/12 i barnsäng.
Emma Andrietta dotter till Mårten Johansson född 1823 17/12, gift 1853 8/10 med Cajsa Johanna Fouchonet född 1831 28/12, dotter till Ludvig Chr.*Salvatore Foussenete född 1809 26/5 i Stockholm, död 1892 i Sörfors, gift 1832 26/12 med Emma Catharina Jakobsdotter född 1795 17/4 i Ormsjö, död 1874 i Sörfors.
Fortsättning: SÖK Anders (LINDH)! Sök Anders (Lindman) i Släktträd, dotter Aina Lidman!
Nils Petter Andersson född 1858 18/3, gift med Greta Persson född 1859 19/1 i i Harrsjöhöjden, Dorotea sn. Död 1929 4/1. Nils Petter Andersson död 1937 10/1. Vigda 1891 25/4.
Sven Andersson född 1859 18/7, död 1934 27/11, begr.30/12, gift med
Martha Catharina Sköld född 1862 29/4 Tåsjö fs. Ättl.i "Sköldsläkt i Brattremmen, Skansnäset, Norråker".
Greta Erika Andersdotter född 1861 20/2,(JonGreta) gift med Jon Svensson född 1848 2/5 i Mårdsjö, Dorotea. Död 1927 28/7. Jon Svensson son till Sven Jönsson
född 1814 12/11 i Mårdsjö,Dorotea o h h Anna Katarina Svensdotter född 1814.
"JonGreta" död 1950 20/7. Vigda 1888 28/7.
Alexander Andersson född i Norrby 1862 15/5. Alexander död i lunginflammation 1915 16/5. Gift med Kajsa (Karin) Erika Jonsdotter född 1868 21/3 i Tjädernäset. Karin död 1909 14/2 i Karbäcken (lunginflammation). Vigda 1888 8/7. Ättl. i Släktträd: "Kajsa Erika Jonsdotter".
Mattias Andersson född 1864 29/4 i Norrby, Tåsjö fs. Gift med Brita Erika Sköld född 1867 18/4 i Brattremmen, Tåsjö fs. Vigda 1886 19/12.
Mattias Andersson död 1901 20/6. Ättl. i Länken "Sköldsläkt i Brattremmen, Skansnäs, Norråker".
Abraham Andersson född 1866 6/7 i Norrby, Tåsjö fs, död 1958 10/4, gift 1890 8/11 med Sara Maria Wikström född 1866 10/5, död 1924 16/2, dotter till kyrkvärden Anders Wikström ohh Anna Erika Hansdotter, Brattbäcken, Tåsjö fs.
Ättl. i Släktträd: "Elias (Jakobsson)".
Isak Andersson född 1866 6/7 i Norrby, Tåsjö fs, död 1959 8/9 i Norrby, gift med Katarina (KARIN) Lind född 1876 11/3, död 1959 9/7. Vigda 1895 26/6. Karin Lind, dotter till Daniel Lind ohh Erika Gustafsdotter Håkansson.
Ättl. i Släktträd: "Karin (Lind g Andersson").
Elisabeth Katarina Andersdotter född 1868 17/2, död 1953 17/4. Gift med Axel Gillblad född 1857 3/10 i Skirsjöedet, döpt 11/10, son till Nyb. Anders Gillblad i Sirsjöedet, Tåsjö fs ohh Sara Stina Ersdotter, kyrkotagen 8/11.
Vigda 1885 8/11 i Tåsjö fs.
Kristina Magdalena Andersdotter född 1872 15/8, död 1948 18/2, gift med
Nils Johan (Nicke) Lindqvist född 1864 8/2, död 1944 24/2. Vigda 1888 5/11 i Tåsjö fs. Ättl. i Släktträd: "Mina Grannar. Lindqvist".
Sara Brita Andersdotter född 1875 1/7, död 1914 21/1. Gift 1902 3/5 med
Peter Olof Joelsson Modin född 1872 4/12, död 1912 16/4 i Norrby, Tåsjö fs.
Magnus Andersson född 1878 2/1 i Norrby, gift 1900 14/10 med
Marta Erika Eliasdotter, född 1878 25/1 i Västertåsjö,
dotter till Anna Brita Jakobsdotter född 1853 13/6 i Norrby, gift 1875 4/11 med Elias Daniel Hendriksson född 1846 31/10 i Västertåsjö.
Magnus Andersson, skogsfaktor, död 1946 27/7 i Moskosel.
Magnus Andersson gift 2 med Hanna Danielsson född 1882 30/8 i Hillsand, dotter till Daniel Eriksson i Hillsand född 1852 28/12 i Sunne ohh Sara Larsdotter född 1863 10/3 i Hillsand, Ström kn.
Ättl. i Släktträd: Sök! "Marta (Erika Eliasdotter)".
Jonas Mattias Henriksson från Västertåsjö och Helena Erika Jakobsdotter från Norrby gifte sig år 1865 den 4/6 och bosatte sig i sin nyuppförda gård i Tjädernäset. Ättl. i Släktträd: Sök! "Helena (Erika Jakobsdotter gift Henriksson)".
Jonas Mattias gård, senare kallad "Hinrik Jons" såldes 1947 av sin 3:e ägare - en sondotter till Jonas Mattias och Helena till Hembygdsföreningen i Kyrktåsjö och blev hembygdsgård.
1V: 9
Jakob Jakobsson.
På hösten 1868 hölls den ambulerande folkskolan (den första i socknen) på sex veckor hos Jakob "Jacksson", Jakobsson i Norrby, den översta byn i socknen. Det var svagåret 1868- 1869. Jakob Jacksson beskrivs som en hedervärd, gammal och vänlig bonde av lärarens son Erik Modin*. Denne som var i 6-årsåldern fick ett löfte av Jakob Jacksson att få en eftertraktad liten vit gumse som belöning om han lärt sig "läsa rent" till den första maj. Jakob Jacksson dog emellertid i januari. Löftet infriades dock av sonen Daniel sedan renläsningsprovet godkänts.
Källa: Modins Minnen.
*prästmannen, forskaren, hedersdoktorn vid Uppsala universitet, död 1953.
För mina barn är Jakob Jakobsson farfarsmormorsfar.
Anders Jakobsson och Jakob Jakobsson var bröder.
IV:10
Karin Danielsdotter från Siljeåsen i Alanäs socken hade en bror med namnet Danielsson Lind. Namnet Lind togs sedan som släktnamn av sonen Daniel Jakobsson.
IV:11
Gustaf Håkansson , hem. äg. i Norrby och IV:12 Christina Erika Adamsdotter.
Gustafv Håkansson bodde med sin första hustru Christina Erika Adamsdotter till att börja med i Harrsjöhöjden. I bröllopsgåva fick paret bl a en bibel med följande text på pärmens insida:
"Gustaf Denna Fruntimmers Blibelsällskapets i Stockholm Bibel är af Pastor i Dorothea nedanskrefne dag tillställd Hemmanstillträdaren Gustaf Håkansson och dess Hustru Christina Erika i Harrsjöhöjden, vhilka äro födde, den förre i byn Lafsjön år 1820 den 27de December, den Senare i byn Borgvattne år 1818 den 26te Juli och trädde med hvarandra i äktenskap år 1843 den 26te Mars månad. Dorothea och Borgvattne den 26te Mars/Maij 1844."
Bibeln gick i arv till dotterdotter Elin Jakobsson i Brattbäcken. År 1983
vid ett besök hos Elin skrev jag, Irma, av texten härovan.
Gustav "Håka" flyttade senare till det hemman i Norrby (Norråker), Tåsjö som är känt som f d Grönlunds (äg. dotterdotter Kristina Grönlund). Makarna fick efter hand 10 barn, varav 2 dog i späd ålder. När Christina Erika blev sjuk "lejdes" Martha Maria Pehrsdotter, kallad Märta Maja, som piga, dotter till V:31, V:32. Efter Christina Erikas bortgång blev Märta Maja Gustafv Håkanssons hustru. Med Märta Maja tillkom sju barn, födda i Norrby. Ett av dem, 13 mån gammal "föll framstupa uti en bytta med vatten medan föräldrarna och andra var frånvarande och ljöt döden".
Familjen Håka flyttade under 1880- talet till ett skogshemman i Vilhelmina, Nordanås 1:1 eller Varesåsen, som gården kallas idag, och där makarna bodde livet ut.
IV:13, IV:14
Lars Olof Svensson var hemmansägare i Skansnäset och ägde stora skogsarealer. Skogsbolagens tjänstemän försökte utan att lyckas köpa Lars Olofs skog. I stället kunde han en dag dela upp sitt hemman med skog mellan sina barn Sven Johan, Lars, Helmer, Amalia och Erik Gustaf. Dottern Brita som utvandrat till Wyoming i USA fick förmodligen sin del i annan form.
Lars Olof hade en kvarn vid bäcken, där han malde korn och råg som han själv och byfolket odlat.
I Gammelhuset bodde sommaren 1919 10 st "blåbärsflickor" under ledning av Emy Johansson. Följande sommar återvände Emy med sin make G. A. Johansson och bodde också då i Gammelhuset. Skola hölls i detta hus så sent som 1920.
Sonen Erik Gustaf utvandrade till samma plats i Amerika som Brita. Sedan brodern Sven Johan skrivit till honom och meddelat att "nu finns det arbete på nytt att få här hemma", återvände han till Sverige. Med honom följde Britas båda flickor Elin i 8-9 års åldern och Jetty i 4-5 års åldern. Brita hade dött 1909 och sonen Mauritz dessförinnan. Flickorna togs om hand av mormor Anna Mathilda och morfar Lars Olof till dess de kunde klara sitt uppehälle själva. Deras far som stannat kvar i USA dog där 1918. I Anna Mathildas hem uppfostrades dessutom sonen Erik Gustafs dotter Hildur från några månaders till vuxen ålder.
Anna Mathilda var känd för att vara mycket snäll och mild. Det berättas att hon en gång fick sina nyvävda lakan nedsmutsade av någon illvillig person. Hon hade lagt ut lakanen på snön för att blekas i vintersolen. Då hon skulle hämta in dem, hade någon droppat tjära på dem. Anna Mathilda bråkade inte om saken utan tog lugnt bort tjäran med hjälp av smör.
Efter en utfärd till skogs blev Lars Olof förkyld och återhämtade sig inte.
Efter makens död fick Anna Mathilda sitt hem hos sonen Sven Johán i ett rum med sovalkov på övre våningen. Hennes barnbarnsbarn brukade springa upp till gammelfarmor vid besök hos morfars´och alltid bjöd hon på "gotta". Anna Mathilda var som man sade religiös. Hon läste flitigt sin bibel, sin postilla och andra kristna betraktelser.
IV:15
Jonas Nilsson, hem.äg. i Tjärnmyrberget, fick Patriotiska Sällskapets silvermedalj för lång och trogen tjänst. Han hade tjänat på ett garveri i Strömsund i 30 år från tioårsåldern. När han gick i kyrkan, skulle medaljen bäras.
IV:16
Hustrun Anna Petronella fann vid ett besök hos sin far Per Göransson i Rotnäset (V:31) att denne levde på svältgränsen. Anna Petronella såg då till att fadern genast fick flytta hem till henne och Jonas i Tjärnmyrberget, där han fick det bättre på äldre dar. Per hade varlt hem.äg. i Kyrktåsjö och senare bonde i Rotnäset. Hade även haft uppdrag som nämndeman. Med sin fiol hade han ofta spelat på fester.
Ett örhänges historia:
Anna Petronella hade örhängen av guld men hade tappat det ena. Hon hade uttalat en önskan att dotterdottern Anna skulle få ärva det som fanns kvar. När dottern Ingeborg med maken Sven Johán reste till Stockholm 1923, köpte de ett liknande men något mindre örhänge. Örhängena går vidare i arv till äldsta dotter i varje generation.
Enligt dd Anna, citerade Anna Petronella ofta följande ord, som kanske var hennes egna:
Hälsans gåva! Dyra gåva! Vilken ovärderlig lott! Kanske att den skattas först när den oss fattas!
V:1 och V:17 Jakob Andersson o h h V:2 och V:18 Helena Israelsdtr.
Helena var först gift med Lars Ersson, född 1770 i Tåsjö (Rörström?), som dog i lungsot 1809 20/1. De hade gift sig i Dorotea år 1798 och den 24 november 1800 fick de en dotter, som fick namnet Anna.
Helena var förmodligen en kvinna med "skinn på näsan" som man säger. Jakob Andersson lär ha yttrat "Om man tager en änka får man både bord och bänka, men man får vara dräng i alla sina livsdagar" berättar Sven Axel Sundström i boken om Dorotea.
Jakob Andersson kom som dräng till Långsele, Dorotea och blev Helena Israeldotters make år 1812 den 3.e januari. De fick tre barn, sönerna Anders född 1815 15/4 och Jakob 1818 11/7 samt dottern Sara Britta född 1821 17/1 gift 1842 med Eric Andersson-Bybom född 1815 25/7 i Tjädernäs, Tåsjö.
I Långsele uppförde Jakob Andersson en stor timmerbyggnad intill deras första lilla stuga. Denna mangårdsbyggnad rappades invändigt med en blandning av lera och hästgödsel. Till golv lades grova, kluvna furustockar. Byggnaden fanns kvar till 1946, då den revs. Källa: Sven Axel Sundström.
År 1826 flyttade Jakob Andersson med familjen till Norrby (Norråker) i Tåsjö, där han blev hem. äg. Föräldrarna och syskonen till Jakob hade några år tidigare flyttat från Böle i Bodum och bodde redan i Norrby, Tåsjö.
Ur Dödboken 1880 December 30: "Jakob Andersson i Norrby, 91 år 7 m 15 d. (såsom något högst ovanligt få omnämnas att Jakob Andersson vid sin död efterlämnat, utom 4 egna barn, ? barnbarn och 88 (åttioåtta barnbarnsbarn)".
Han hade emellertid 3 egna barn och 1 styvdotter, som var dotter till Lars Ersson och hans hustru Helena i g1.
Jakob Anderssons egna barn var: Anders Jakobsson(V:1) som var far till 23 barn, Jakob Jakobsson (V:9) som var far till 8 barn och Sara Brita Jakobsdotter, som var mor till 5 barn.
Jakob Andersson hade således vid sin död 3 egna barn, 36 barnbarn, 88 barnbarnsbarn.
Källor: Tåsjö fs Kyrkböcker.
V:23
Adam Ersson, Bonde i Lafsjön tidigare dräng i prästgården i Bergvattnet, Dorotea, ättling till Christoffer Olofsson, en same från Åsele lappmark. Dennes son Adam Christoffersson hade lärt sig läsa rent och förstå det svenska språket och fick nu ett erbjudande att fortsätta i Lycksele lappskola. Fadern Christoffer Olofsson motsatte sig detta. Han var utfattig. Protesterna hjälpte inte och myndigheten satte Adam i skolan. Christoffer Olofsson fick hjälp med kläder till sonen. Efter studierna blev Adam nybyggare 1690 i Noret, senare kallat Sörnoret. Han blev också klockare vid Åsele kyrka samt tolk åt finnar och samer.
(Om Adam Christoffersson, uppgifter hämtade ur: "Av ris och rot": Tyko Lundkvist).
V:31
Per Göransson föddes i Gärdnäset, Ström som äldste son till Göran Persson och hans hustru Kerstin Persdotter. Han flyttade med familjen till Tåsjö omkring 1825-1826. Med flyttade hustruns moder Stina Ersdotter.
Per Göransson blev hemmansägare i Kyrktåsjö, Tåsjö, på den gård, som senare kallades Olausgården. Det berättas, att Per kom på obestånd efter att ha hjälpt en person med borgenslån och blivit tvungen att avträda gården. Han flyttade därefter till Badstugunäset (Rotnäset) 1836 och levde där som bonde.
Per Göransson var också nämndeman. Han hjälpte många med skrivgöromål. Spelade fiol och anlitades vid fester.
VI:3 och VI:35
Israel Samuelsson, dragon Rosenberg, son till Samuel Mört, född 1693 o h h Carin Israelsdotter, född 1683 och dotter till nämndemannen Israel Hansson i Ede, Hammerdal.
VII:5 och VII:69
Samuel Mört, soldat i Jämtlands dragonregemente som Soldat-Karolin, trumpetare i anfallet på Norge 1718 under general Armfeldts ledning på Karl XII:s order. Uppgiften var att erövra Trondheim men anfallet misslyckades. Under återmarschen över fjällen efter Karl II:s död råkade hären ut för snöstorm och sträng kyla. Av 5000 man överlevde 2000 man. Samuel Mört klarade livet men enligt kyrkboken "avkylde han sina fötter". Samuel Mört hade tidigare varit soldat med namnet Turunen vid Österbottens regemente i Finland.
Samuel Mört stannade kvar i Sverige efter krigsslutet. Sedan han gift sig, bosatte sig familjen i Sikås i Jämtland. Han dog vid 48 års ålder. Sönerna bodde i Ormsjön och tog dit sin mor. Deras mor dog 1762. I kyrkboken har prästen i Fjällsjö skrivit : "1762 den 18 juli begrofs enkan Carin Israelsdotter Ormsjön, födder i Jämpteland och Hammerdal, Ede by, ungefär 1682, sjuknade i håll och styng, som efter 14 dagar ändade hennes usla lif, sedan hon lefwat ungefär 80 år".
Källa: Sven Axel Sundström.
VII:97, VII:98
I Kap. Byarnas historia och Sagor och sägner berättar Erik Modin i sin bok "Gamla Tåsjö" om Per Svensson i Brattbäcken och hans hustru Carin Larsdotter. "Per Svensson var duktig både som jägare och fiskare och Carin Larsdotter säges ha varit en rifvandes käring och ett skarp huvud".
Läs vidare i Gamla Tåsjö.
VI:8
Magdalena Danielsdotter-Gafvelin, sd till Ingel Persson i Åsele o h h Gertrud Nilsdotter. Ingel Persson var länsman i Åsele. Han var med om sitt sista ting 1723 och han dog i maj samma år. Hustrun hade dött året före, och Ingel hade köpt en gravplats för 6 dlr åt henne under kyrkgolvet. Hans barn gav nu ytterligare 6 rdl för att också Ingel skulle få sin gravplats där. Ingels hustru var en dotter till Nils Andersson och Ella Hindriksdotter i Gafsele, Åsele.
Källa: Sven Axel Sundström.
VI:53
Lars Samuelsson, ddss till Ingel Persson ohh Gertrud Nilsdotter i Åsele.
X:839 och X:840
Det blev dubbelbröllop när Ingel Perssons ohh Gertrud Nilsdotters båda dröttrar Margit och Cherstin (Kerstin) gifte sig samtidigt i Åsele kyrka den 20 november 1726 med varsin ung man från Tåsjö- Per Andersson-Raivi och Lars Johansson. Systrarna kom så småningom att bo som grannar. Båda fick många barn (10 och 14). Den äldste sonen i båda familjerna fick namnet Ingel efter moderns far. Detta var mycket ovanligt. Den äldste sonen borde uppkallas efter farfar och den äldsta dottern efter farmor, som seden var. Den näst äldste sonen och den näst äldsta dottern skulle få sina namn efter morfar och mormor.
Källa: Ruth Gavelin i boken om Åsele. Tåsjö församlings Vigselbok.
Dödboken berättar:
1775 17/9 Dannemannen Per Andersson i Tåsjön. Död af slag ett litet stycke från sitt hus. 72 år. Begrafd 1/10.
1775 5/10 Dannemannen Lars Johansson i Tåsjön. Begrafd 15/10. Vattusot.
1776 18/8 Enkan Cherstin Ingelsdotter i Tåsjön uti Bröstvärk fäbostället i Risholmsviken 67 år gammal.
1776 15/10 Enkan Margit Ingelsdotter i Tåsjön uti Bröstvärk 70 år gammal.
XI:275 Peder Larsson son till Lars Nilsson, som köper Rörströms ödeshemman av böleborna för 100 daler år 1615.
År 1641 finns två åbor på nybygget, Peder Larsson och Sven Pellesson. Peder Larsson flyttar på äldre dar till sonen Isak Pedersson i Havsnäs, där han dör 1682 105 år gammal.
Einar Hallström berättar i sin bok "I Bodum-vår socken" om en dräng till Peder Larsson som blev bötfälld för att ha tagit en båt utan lov och haft den i två veckor och fördärvat den. Drängen dömdes till att ersätta båten och böta 40 mark. För den summan kunde man köpa både häst och ko. Man lade stor vikt vid att samfärdsmedlen var fredade, därav det höga bötesbeloppet, skriver Hallström.
XI:1917
Måns Olofsson, Hoting. Enligt Birger Källberg var Måns Olofsson den först kände stamfadern för prästsläkten Björkqvist, till vilken även biskop Manfred Björkqvist hörde.
Måns Olofsson fick år 1656 böta 40 mark för att han haft finnen Erik Jonsson inneboende hos sig. Det var förbjudet att inhysa finnar.
Uppgifter nedst. t o m XII:2513 hämtat ur Strömsboken 1944 av Alfred Mattsson och ur Strömsboken av Lennart Trangius.
Nils Eriksson son till Erik Nilsson nämndeman, död 1695 5/6, och sonson till X:629 Nils Eriksson o h h Marette. Nils Eriksson, son till Erik Nilsson. Född 1660, död 1735 16/2. Sexman. Gift med Brita Svensdotter, född 1671, död 1753 8/9. Hustrun var från Vallen. Makarna fick 11 barn: Anna f 1697, död 1769 7/5, gift 1716 28/10 med Erik Ersson. Erik född 1698 26/05, blev bonde i Stamsele. Svän född 1700 4/4 övertog gården av Erik. Lars född 1701 23/10. Pähr född 1703 20/7, blev bonde i Täxan. Nils Gärdström född 1704 26/12, bosatt i Gisselås g m Anna Göransdotter född 1710 i Tullingsås, död 1786. Mårten född 1706 23/10 bosatt i Hammerdal. Mareta född 1708 4/10, död 1771 1/4, ogift. Brita född 1711 26/2, död 1728 3/8. Anders och Jonas.
Nils Eriksson, Näset och Jöns Jönsson, Bredgård framförde klagomål vid vårtinget 1699 över att de förorsakats besvär med att färja resande över sundet utan ersättning. De hade dels hållit resande med båt eller färja, dels rott dem själva över sundet. Tinget ansåg dem inte skyldiga därtill och beslöt, att Ströms allmoge skulle låta bygga en båt och en flotte för överfarter. Farkosterna skulle lämnas i sockenstugemannens förvar och avgifter för överfarten bestämdes till 1 öre kopparmynt per person. För häst, ko eller oxe 3 öre kopparmynt och för get, bock, får eller gumse 1 öre kopparmynt.
Erik Nilsson, död 1695 5/6, son till
X:629 Nils Eriksson o h h Mariette. Han var nämndeman och troligen gift 2 ggr. Den första hustrun var från Gärde och hennes far hette Anders. Den andra hustrun var från Öhn och hette Mariette Mårtensdotter, död 1696 25/8. 5 kända barn i äktenskapet: Karin, Nils född 1660, död 1735 16/2, Sven, Anna, Erik.
Erik var ägare till Näset 1 åren 1644-1690.
X:629
Nils Eriksson troligen son till XI:1257 Erik Nilsson o h h Agnis. Död före 1646, gift med Mariette. Barn: Erik född år ?, död 1695 5/6, Jöns född 1625, död 1711 26/2, Lars född 1627, död 1707 27/12. Nils var ägare av Näset 1 från 1631 till ca 1644, då gården övertogs av sonen Erik. I rannsakningsprotokollet efter Räfsten med jämtarna står det att Nils är i Ryssland.
XI:1257
Erik Nilsson, troligen son till Nils i Näset, gift med Agnis. Fale Burman skriver om sina resor i Jämtland åren 1793-1802 och berättar om Agnis: " En vid namn Agnis i Näset lefvat i Påviska tiden varit i rop såsom Profetissa och Undergörerska - haft en Son, Stor Nils kallad, af jättelik växt, som rest vida omkring och även någon tid varit i Turkisk fångenskap, men kommit hem på den dag, som modern förutsagt. Ifrån henne härstamma många i Ströms socken".
Agnis är i 1600-1601 tiondelängd omnämnd som änka. Troligen fick Erik överta Näset 1 på 1570-talet. Han lämnade hemmanet till Nils 1631.
XII:2513
Nils i Näset, nämndeman. I jordeboken för Näset 1 år 1546 står Nils som första namn. Han arrenderar tillsammans med Tullingsås och Bredgård fiske och jaktmarker vid Ringvattnet. Nils betalar detta år två hermelinskinn i skatt och ett ekorrskinn i arrende. År 1565 står Nils fortfarande som ägare till Näset 1 och betalar 1 mark i skatt och 3 öre i arrende. 1 mark=8 öre. Nils betalar år 1566 3 spann säd i kyrkotionde. I förteckningen över kyrkotionde 1571 står Nils kvar under Näset.
Källa: Ur Strömsboken 1944 av Alfred Mattsson.
VI:62 Kerstin Zackrisdotter är sd till Ingel Bolling VIII:245. Både Ingel och hans far Zackris Bolling IX:489 var med i Armfeldts återtåg över fjället från Norge till Handöl i januari 1719. Zackarias dog i snöstormen. Han var sergeant vid "Majorens" kompani av infanteri - regementet. Ingel var rustmästare. Han klarade sig och utnämndes till sergeant i februari samma år. I samma fälttåg deltog också Samuel Mört. VII:69, morfars gren. Ingels äldste son blev Yxskaftkälens förste nybyggare. Källa: Birger Källberg.
VII:53
Sven Rönnberg var sockenskräddare i Bjärtrå sn. Bosatt i Lockne och i Nyböle, sedan i Berg, Sollefteå sn och därefter på Prästbordet, Edsele sn. Mantalsskriven 1789 som landbonde på Prästbordet, återflyttade till Sollefteå, därefter till Multrå sn, där han avled hos sonen Erik Johan i Västerstrinne. Sven Rönnberg omnämnes som lumpsamlare och timmerskrivare. Gift 1771 i Edsele med Margareta Eriksdotter död 1791 i Edsele sn.
VIII:105
Christoffer Halfvardsson Rönnberg, född 1711 i Brunflo sn (?), död 1757 i Pommerska kriget. Dragon vid Jämtlands regemente med rotenamnet Bergman. Efter avsked antagen som båtsman n:o 84 vid Norrlands 1:2 född 1703 25/10 i Ragunda sn, död 1783 18/7 i Indals sn.
Söner: Olof, född 1735 eller 1736, utflyttad till Stockholm. Halfvard, född 1736 eller 1737, i Brunflo, död 1783 13/9 i Indals sn. Gift 1771 med Märta Olofsdotter, född 1747 i Indal sn, död där 1819. VII:53 Sven, född 1742, se ovanst. Jöns, född 1749 28/1 i Tuna sn, utflyttad till Stockholm. Ytterligare 2 söner, döda i unga år.
XIV:12481 Sven Spjällesson blev på tinget 1540 dömd till böter för att han inhyst en trollpacka från Ådalen.
År 1542 fanns i Fjällsjö socken två bönder Gulle Svensson och Sven Spjällesson. Källa: Om XIV:12481 och År 1542... ur "Jansö 450 år".
|
|
| Datum | 2000-05-28 |
| Kategori | Alla släkter |
| Släkten | Mormors gren |
| Släkter | Inte aktuellt |
| |
| Några släkter på Mormors gren, bl a Ryss Blix och Laurens Jonsson Blix. |
| Brattbäcken, Skansnäset, Svedje, Tjärnmyrberget, Kroknäset, Granön byar i Tåsjö s:n, nuv. Ströms kommun. Källor: Tåsjö fs kyrkböcker.
/Irma Alexandersson/
JANSJÖSLÄKTEN.
1. Erik Eriksson, Jansjö död 1737 8/1 (gift 3 ggr) gift 1 1698 med
Karin Jonsdotter död 1717.
2. Sven Eriksson, död 1783 18/2 (g 2 ggr) död 1783 18/2, Jansjö, gift1 1730 med Malin Knutsdotter, född 1709 24/5 i Backe, död 1770 8/4 i Backe.
3. Per Svensson, född 1743 24/12 i Jansjö, död 1805 12/4 i Brattbäcken, Tåsjö, gift 1763 24/6 med Karin Larsdotter, född 1752, död 1834 12/1, g2 1810 8/7 med Anders Persson.
4. Sven Persson, född 1776, Brattbäcken, död 1822 10/10 i Skansnäset, Tåsjö. (Ström) gift 1803 26/12 med Margareta Juliana Jönsdtr-Wikström, född 1781 24/7 i Rotnäset, Tåsjö, död 1871 25/1 i Skansnäset. (bror Lars Jönsson-Wikström 1799-1877 5/4 gift 1818 5/4 med Märeta Jönsdtr 1787-. Hovdsjösläkten 11.)
5. Sven Svensson, född 1810 24/1 i Skansnäset, död 1885 26/10, Skansnäset, gift 1841 26/12 med (kusinen) Brita Helena Larsdotter, (Wikström) född 1821 21/6 i Norrby, död 1893 28/6 i Skansnäset.
6. Lars Olof Svensson, född 1844 19/8 i Skansnäset, död 1920 7/4 i Skansnäset, gift 1869 11/10 med Anna Matilda Johansdtr-Lindström, född 1847 8/1 i Svedje, död 1939 13/4 i Skansnäset.
7. Sven Johan Larsson, född 1871 21/3 i Skansnäset, död 1944 11/11 i Skansnäset, gift 1898 26/12 med Ingeborg Jonsdotter, född 1875 14/7 i Tjärnmyrberget, död 1930 8/4, Backe lasarett. (Bollingsläkten 8.)
8. Osvald, Arnold, Anna, Sven, Ruth, Erik, Anders, Hanna, Elsa.
9. Lars-Åke/ Ingeborg, Görel / Irma, Inga, Gunilla/ Torvald, Rudvald/ Inez, Stig/ Nomie, Ing-Marie, Ann-Britt/ Bo, Mats/ Karin, Inger Birgit, Sven-Anders.
10-11. Barn och barnbarn till 9.
JANSJÖ-GELVE-SPJÄLLESLÄKTEN.
Källa: Fjällsjö byar och gårdar, Agneta Olofsson.
1. Spjälle.
2. Sven Spjällsson, hem. äg. i Jansjö 1535, nämndeman 1531-1561.
3. Örjan Svensson, hem. äg. Jansjö, nämndeman.
4. Olof Örjansson, hem. äg. Jansjö.
5. Jon Olofsson, Jansjö gift med Karin Persdotter, Mo, Junsele.
6. Karin Jonsdtr, Jansjö, död 1702, 60 år gift med äg 1660 till Norrnäs 1 i Bodum Nils Persson död omk 1660, son till Per Nilsson o hustru Anna.
7. Anna Nilsdotter, Norrnäs, gift 1688 med Knut Andersson död 1731 26/11, 72 1/2 år gl. (Backesläkten 4 och Ormsjö- Gelvesläkten 7.)
8. Malin Knutsdotter född 1709 24/3 i Backe, död 1776 8/4 i Jansjö, gift 1730 med Sven Eriksson, död 1783 18/2.
9. Per Svensson, född 1743 24/12, död 1805 12/4. Hem. äg. i Brattbäcken, gift 1763 24/6 med Karin Larsdotter, född 1752, död 1834 12/1. (Jansjösläkten 3 och Hokkinensläkten 3. 9) fr. Tåsjö fs kyrkböcker.
HOKKINENSLÄKTEN.
1. Johan Johansson-Hokkinen från Raumo, Finland, död 1726 i Tåsjö. Bonde i Kroknäset, Tåsjö, gift med Kierstin.
2. Lars Johansson, dannemannen i Tåsjö, bonde i Kroknäset, död 1775 5/10 uti vattusot. Gift 1726 20/11 i Åsele kyrka med Cherstin (Kerstin) Ingelsdotter född i Gafsele, Åsele, "dödde 18 aug uti Bröstvärk i Fäbostället vid Risholmsviken, 67 år". Begrofs 25 aug 1776.
3. Carin Larsdotter (Karin) född 1752 8/3 i Kroknäset, död 1834 12/1 i Brattbäcken, gift 1773 24/6 med Per Svensson född 1743 24/12 i Jansjö, bonde i Brattbäcken, död 1805 12/4. ( Jansjösläkten 3) KÄLLA: HFL Tåsjö.
Åselesläkten.
1. Henrik Jonsson, äg. Ruske 1 1647, finne, död i Ruske, gift, 3 kända barn.
2. Ella Henriksdotter, född 1644, död 1711 2/4 i Gafsele, Åsele, gift med Nils Andersson, finne, bonde i Gafsele, död 1706
3. Gertrud Nilsdotter, död 1721 i Gafsele, gift med Ingel Persson död 1722 i Gafsele, länsman i Åsele. Infl. Från södra Ådalen, son till Per Ingelsson, död 1677, Sil o h h Marg.? Mårtensdotter. (Se mormors gren 391.) (makarna har sina gravplatser under golvet i Åsele kyrka.)
4. Cherstin Ingelsdotter, född i Gafsele, död 1776 18/8, gift 1726 20/11 i Åsele kyrka med Lars Johansson, danneman i Tåsjö. (Hokkinen 2.)
5. Kerstin Larsdotter, född 1739 4/5, död 1816 15/4, g1 1769 28/12 med Gabriel Mattsson, Drunknar i Övre Tåsjön 1775 5/10, g2 1778 1/1 med Samuel Israelsson, född 1747 24/2 i Sunnansjö, Fjällsjö, bonde i Svedje, död 1812 21/12.(son till Israel Jonsson född 1705, död 1787 17/8 gift med Mareta Jonsdotter.)
6. Lars Samuelsson, född 1784 10/4 i Tåsjö, död 1865 11/11, gift 1815 27/3 med Marta Stina Andersdotter, född 1784 6/12, död 1895 15/10 i Svedje.(g 1 med Erik Henriksson, född 1778, död 1813 27/9)
7. Johan Larsson-Lindström, född 1815 8/11, död 1895 15/10 i Svedje, gift 1844 24/6 med Johanna Nilsdotter, född 1816 2/10, död 1890 15/8. (Lindströmsläkten 4, Jansjösläkten 6.)
8. Anna Matilda Johansdotter Lindström född 1847 8/1, död 1939 13/4, gift 1869 11/10 med Lars Olof Svensson född 1844 19/8 död 1920 7/4, Skansnäset.
Källa: Tåsjö fs kyrkböcker. 2., 3. Åseleboken: Rut Gavelin.
HOVDSJÖSLÄKTEN.
1. Sigurd Ryss, nämnes som ägare till Hovdsjö år 1473. På denna gård var den gamla pilgrimsstugan uppförd, nu flyttad till Jamtli. Hovdsjö släktförening har tagit stugan till föreningsmärke.
2. Sigurd Sigurdsson, nämnes 1480 med tillnamnet Ryss. År 1473 sålde han ärvd jord i Alsen och enligt ett nu framkommet kalvskinnsbrev skulle hans fader vara därifrån. Nämnd 1517 med tillnamnet ”i Ryss”, vilket kan tyda på att Ryss var ett gårdsnamn.
3. Ingegerd Sigurdsdotter gift med Erik Laurentsson, Åsan, Näs Jmtl. Se Kluxåssläkten 5.
4. Sigurder Eriksson Ryyss Blix, (Siord i Hoffdesiö) nämnd år 1566. År 1576 hade han en ägotvist om halva Hovdsjö.
Källor: SKANCKEÄTTEN: Roger de Robelin, SKUNCKEÄTTEN: Herje Skuncke.
5. Sven Sjulsson Blix /Swein Siordsson/ nämnd 1610, 1615, 1634 Hovdsjö med sin hustru, Bondhustru i Hovdsjö, Revsund född 1570 i Hovdsjö, Revsund och Död 1624 i Hovdsjö, Revsund.
6. Olof Svensson Blix född 1600 i Hovdsjö, Revsund. Död 1669 13/10, nämnd i MTL 1645, Arfskifte efter honom, gift 1669 13/10 med Inger Pedersdotter född 1600 i Revsund, Gällö. Död 1636 i Hovdsjö, Revsund, Gällö.
7. Jon Olofsson Blix född 1628 i Revsund, bonde i Hovdsjö, Nyhem, Berg. Död 1705. Gift 1650 med Anna Olofsdotter, död 1715 i Revsund.
8. Olof Jonsson Dunderhake Blix, född 1664, död 1739 9/10 i Fyrås. Dragon gift med Karin Bengtsdotter född 1669 i Hammerdal, död 1698 i Hammerdal.
9. Jon Olofsson- Dunderhake Blix, bonde och dragon i Sikås, Ede, född 1691 10/7, död 1761 13/10, Sikås, Hammerdal. Karolin, gift 1715 24/6 med Valborg Persdotter, född 1691 15/3 i Viken, Hammerdal. Bondhustru i Sikås, död 1758 i Sikås, dotter till Per(Päder) Christiansson, bonde i Grenås och Viken, Hammerdal, född 1652 och död 1699 i Viken, Hammerdal o h h Cecilia Hansdotter född 1662 i Grenås, Hammerdal och död 1715 i Viken, Hammerdal
Besök på Krigsmuseét, där avskriften gjordes av Irma Alexanderssson.
Cecilia Hansdotter, dotter till Hans Eriksson Blix 1612-1689, Hammerdal.
10. Jöns Jönsson-Wikström, född 1737 21/6, död 1802 3/10 i Bastunäs. Rustmästare. Bonde i Skansnäset, Kroknäset, Rotnäset. Gift 1 1764 8/9 med Marg. Oldberg Gift2 1779 26/11 med Lisa Eliadotter född 1759 i Ö. Ormsjö, Dorotea, död 1846 18/9 i Långsele, Dorotea.
11. Greta Juliana Jönsdtr-Wikström, född 1781 i Rotnäset, död 1871 25/1, gift 1803 26/12 med Sven Persson, född 1776, Brattbäcken, död 1852 10/10, Skansnäset. (11. syster till Lars Jönsson-Wikström, född 1799, död 1871 25/1, gift 1818 5/4 med Märeta Jonsdotter, född 1787 i Anundsjö. Dtr. Brita Helena, född 1821, död 1893 gift med 12. Sven Svensson).
12. Sven Svensson, född 1810 24/1, död 1885 26/10 gift 1841 26/12 med Brita Helena Larsdotter, född 1821 21/6, död 1893 28/6, Skansnäset. (Jansjösläkten 5).Källa: "Dunderhake" avskrift på Krigsarkivet. Tåsjö fs kyrkböcker.
KLUXÅSSLÄKTEN.
1. Laurents Jonsson Blix, broder till Magnus Blix, drottning Margaretas betrodde man, som å hennes vägnar undertecknade jämtarnas skuldebrev till ärkebiskop Henrik och drottning Margaret 1410.
BLIX.
Denna släkt uppgives vara av gammal och förnämlig adlig ätt i Norge.
Såsom dess stamfader har uppställts den Magnus Blix, som lefvde och var en betydande man i Jämtland i början av 1400 talet-han har utfärdat ett ännu bevaradt skuldbref dat.Mordviken(i Bräcke socken) Sanct Ambrosii dag 1410 Carl i Kluxås,(som anses vara Magnus Blix sonson) nämnes 1487 och så som nämndeman var närvarande vid en syn 1536 är släktens med visshet kände äldste stamfader. Han ägde Kluxåsen i Näs socken äfven Hafdsjö i Nyhems socken, allt i Jämtland.
KÄLLA: SUPPLEMENT TILL HERDAMINNET: ADL ÄTTEN NO 1189: BERTIL HASSELBERG.
Avskrift:
Sollentuna i mars 1996.
Irma Alexandersson
Karl Pedersson(Carolus Petri) på Hov i Hackås köpte år 1394 av Markus Nilsson och Radgerd Torgotsdotter gården SOLKASTADHA i Hackås. Står som första namn i det skuldebrev av 4 april 1410, där 116 jämtar erkänner en landskapets skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta å 600 mark. (DN 3:517, 16:10) Avled på S:ta Sofias Dag eller den 14 maj 1430. Gift med Radgard Kettilsdotter.
KÄLLA: SKUNCKEÄTTEN av HERJE SKUNCKE.
Avskrift:
Sollentuna i mars 1996.
Irma Alexanderssosn.
2. Svien Laurentsson Blix, född omk 1410. Hustruns namn okänt. Blev äg. till Skute i Näs fr 1470.
3. Laurents Sveinsson Blix. Bonde i Kluxås, född omk. 1430, död 1516 i Näs, gift med Margrete Joansdotter född 1440 i Näs, Död 1510. Laurens Sveinsson Blix blev äg. till Kluxås i Näs 1456 och i ett gåvobrev av den 10/11 1465 överlämnar gården och halvparten i övriga gårdar och penningar till sin dotter och måg. Död 1516 i Näs fs. Margrete Johansdotter,född 1440, död 1510 dotter till Johan Sigurdsson.
4. Laurents (Lasse) Laurentsson Blix, född 1464 och död 1538 i Näs. Äg. Hovdsjö, Kluxås och Skutedelar af dessa egendomar genom arv och bosatt på äg. gården Åsan 1516 i Nås. Åsan torde han ha gift sig till. Lagrättsman. Hustruns namn obekant.
5. Erik Laurentsson Blix. Född 1490 i Näs och död 1538 i Revsund. Äg. Hovdsjö gift med Ingegerd Sigurdsdotter i Hovdsjösläkten 3. Flyttar från Åsan till Hovdsjö.
6. Sigurder Eriksson Ryss Blix (Siord i Hoffdesiö) nämnd i tiondemantalet 1566. År 1576 hade han en ägotvist om halva Hovdsjö. Gift.
7. Sven Sjulsson Blix (nämnd i länsräkenskaperna 1610, 1615, 1634 i Jordeboken). Bondhustru i Revsund född 1570 i Hovdsjö,Revsund. Död 1669 13/10 i Hovdsjö.
8. Olof Svensson, Bonde i Hovdsjö. MTL 1645. Domböcker 1550-60. Var död 1669 13/10, då arvsskifte hölls efter honom. Gift 1570 m Inger Pedersdotter.
9. Jon Olofssson Blix. Bonde i Hovdsjö, Revsund. Född 1628 i Revsund. Död 1704 i Revsund. Gift 1650 med Anna Olofsdotter, död 1715 i Revsund.
10 Olof Jonsson Håfman Blix-Dunderhake. Bonde född 1664, död 1739. Dragon gift med Karin Bengtsdotter.
11. Jon Olofsson-Dunderhake född 1691 10/7, död 1761 13/10 Fyrås, Hammerdal, gift 1715 24/6 med Valborg Persdotter född 1691 15/3 i Viken, Hammerdal.
Valborg Persdotter, dotter till Per Christiansson 1656-1699,Hammerdal ohh Cecilia Hansdotter 1662-1715, Hammerdal. Källa: SE Ovanst. Hovdsjösläkten 9!
Cecilia Hansdotter, dotter till Hans Eriksson Blix 1612-1689, Hammerdal. Nämndeman, kyrkvärd, länsman och bonde.
12. Jöns Jönsson- Wikström. Rustmästare, född 1737 21/6, död 1802 2/9. Bonde, g2 1779 28/11 med Lisa Eliadotter född 1759 i Ö. Ormsjö,
13. Greta Juliana Jönsdotter-Wikström, född 1780, död 1871 25/1, gift 1803 26/12 med Sven Persson född 1776, död 1852 10/10. Hem.äg. i Brattbäcken och i Skansnäset. (13. Lars Jönsson-Wikström, född 1799, död 1877 5/4, gift 1818 5/4 med Märeta Jönsdotter, född 1787 i Anundsjö, död 1866 2/11. Dtr Brita Helena Larsdtr, född 1821 gift med 14. 13.Bonde i Långsele, Do och på Granön, Tåsjö).
14. Sven Svensson, född 1810 24/1, död 1885 26/10, hem.äg. i Skansnäset, gift 1841 26/12 med Brita Helena Larsdotter-Wikström, född 1821 20/6, död 1893 28/6, Skansnäset.
15. Lars Olof Svensson född 1844 19/8, hem.äg. i Skansnäset, död 1920 7/4 gift 1869 11/10 med Anna Matilda Johansdotter-Lindström född 1847 8/1 i Svedje, död 1939 13/4 i Skansnäset.
16. Sven Johan Larsson, född 1871 21/3, hem.äg. i Skansnäset, död 1944 11/11, gift 1898 26/12 med Ingeborg Jonsdotter, född 1875 14/7 i Tjärnmyrberget, död 1930 8/4 å Backe lasarett. (Bollingsläkten 8)
17. Osvald Segerborn, Arnold Svensson, Anna Lind, Sven Svensson, Ruth Johansson, Erik Svensson, Anders Petter Svensson, Hanna Olofsson, Elsa Norlin.
18. Lars-Åke/ Ingeborg, Görel / Irma, Inga, Gunilla/ Torvald, Rudvald/ Inez, Stig/ Nomie, Ing-Marie, Ann-Britt/ Bo, Mats/ Karin, Inger Birgit, Sven-Anders.
19-20. Barn och barnbarn till 18.
ORMSJÖ-GELVESLÄKTEN.
1. Gelve.
2. Olof Gelvesson. Hem.äg. Böle 1 1535, Bodum.
3. Per Olofsson-Gelvesson. Böle. Kyrkvärd. Rik. Död omk 1600.
4. Erik Persson. Nämnd 1560-92. Hem.äg. Böle2. Dog af drunkning omk 1600.
5. Anders Eriksson, Nämndeman 1594-1629. Hem.äg. Böle2. gift. 4 kända barn i äktenskapet.
6. Knut Andersson, (Gamm-Knut) född omk. 1615, död omk.1670, Böle, gift med Ingrid Olofsdotter född i Jansjö, Fjällsjö.(”Hu levde ännu 1687”)
7. Olof Knutsson, född omk. 1645 i Böle, Bodum, död omkr 1725 i Böle. Hem. äg. gift med Sara Mårtensdotter, född omk. 1645 i Sihl, Fjällsjö, död omk.1699 i Böle.
8. Mårten Olofsson, född omk. 1670, död 1735, gift med Anna Carlsdotter, född 1674 i Krången, Ramsele, död 1762. (12 barn.)
9. Carl Mårtensson-Mård, båtsman, hem. äg. Orrnäs, född 1703 i mars, död 1742 i sep. i ett sjöslag, gift 1726 11/11 med Lisbet Eliadotter, född 1700 21/12 i Mogård, Backe.
10. Elias Carlsson, hem. äg. i Ö. Ormsjö, född 1726, död 1808 6/4, gift 1750 11/11 med Juliana Israelsdotter, född 1729 22/2 i Ramsele, död 1823 9/4 i Ö. Ormsjö.
11. Lisa Eliadotter, född 1759, gift 1779 18/11 i Tåsjö m edRustmästaren Jöns Wikström, född 1737 21/6, död 1802 2/9, Rotnäset. (12 i Kluxåssläkten. 10 i Hovdsjösläkten, (Källa: Thomas Björklund.)
LINDSTRÖMSLÄKTEN.
1. Israel Jonsson, född 1705 i Sunnansjö, Fjällsjö, död 1787 17/12, gift med Mareta Jonsdotter.
2. Samuel Israelsson, född 1747 24/2, död 1812 21/12, gift 1778 1/1 med Enkan Kerstin Larsdotter, född 1739 4/7 i Kroknäset, Tåsjö, död 1816 15/4, gift1 med Gabriel Mattsson, som drunknar 1775 27/11 i Övre Tåsjön. (5 Åselesläkten)
3. Lars Samuelsson, född 1784 10/4, död 1865 4/1 i Svedje, bonde, gift 1815 27/3 med Bondeenkan Marta Stina Andersdotter, född 1784 6/12, död 1867 15/7, gift1 1808 med Eric Henriksson, Västertåsjö, född 1778, död 1813 27/9 i vattusot.
4. Johan Larsson-Lindström, född 1815 18/11, död 1895 15/10 i Svedje, gift 1894 24/6 med Johanna Nilsdotter, född 1816 2/10, död 1890 15/8 i Svedje. (Åselesläkten 7.)
5. Anna Matilda Johansdotter, född 1847 8/1 i Svedje, död 1939 13/4, gift 1869 11/10 med Lars Olof Svensson, hem.äg i Skansnäset, född 1844 19/2, död 1920 7/4. (Jansjösläkten 6.)
Källa: Tåsjö fs Kyrkböcker.
SUNNANSJÖSLÄKTEN.
1. Johan Pehrsson, Näset, Bodum, död 1707, gift med Sara.
2. Erik Johansson, båtsman, död 1729 29/3, gift med Maria Olofsdotter, född 1687 i Bölen 2.
3. Klockaren i Sunnansjö Johan Eriksson, född 1718 11/4, död 1786 1/2, gift 1843 med Märta Henriksdotter född 1717 2/3 i Nordantjäl, Ramsele, död 1789 17/11.
4. Sara Johansdotter född 1747 26/12 i Sunnansjö 1, död 1819 25/12 uti andtäppa och vattusot, gift med Anders Andersson, född 1749 30/2 i Orrnäs, Fjällsjö, död 1826 1/10, afled af huvudvärk och matthet i Skisjön.
5. Marta Stina Andersdotter, född 1784 6/12, död 1867 15/7, gift1 1808 med bonden i Västertåsjö, Eric Henriksson, död 1813 1/9, 35 1/2 år gl, uti vattusot . Begravd 26/9. Gift2 1815 27/3 med Lars Samuelsson, född 1784 10/4 i Tåsjö, död 1865 11/1 i Svedje. (Lindströmssläkten 3.) (4 And. Andersson född 1749, son till And Andersson född 1719 /6, död 1758 6/11 af drunkn. i Norrnäsforsen o Karin Ersdtr född –23 2/2, död 1814 11/3
BACKESLÄKTEN.
1. Ingal Abrahamsson, Backe 1 1642.
2. Abraham Ingalsson, Backe.
3. Ingel Abrahamsson, gästgivare, Backe 1, död 1689, gift med Karin.
4. Karin Ingelsdotter, född 1640 i Backe, död 1720, gift 1658 i Fjällsjö med Anders Knutsson, född på 1630-talet, nämndeman, död 1699 i Backe. (farfar till länsman Elias Rudin.)
5. Iwar Andersson, född i Backe, död 1712 i Sunnansjö 3, gift 1700 med Brita Johansdotter, död 1712.
6. Johan Ivarsson, född 1705 3/1, död 1765 27/2 , gift 1 1729 med Gunilla Pålsdotter, född 1700 25/3, död 1746 21/2, dtr till Pål Carlsson, ödd 1737 , Ramsele o h h Karin Olofsdtr, född i Orrnäs 3, död 1742 , 72 år, vigda 1694 . Källa: 1-6 Agneta Olofsson.
7. Johan Johansson, född 1735 30/8 i Orrnäs, hem. äg. i Norrby, Tåsjö, död 1830 21/1, gift 1758 med Emerentia Nilsdotter, född 1735 i Gransjö, Helgum, död 1821 22/2.
8. Nils Johansson född 1773, död 1853 gift med Anna Henningsdotter, född 1774 19/3, död 1855 3/2.
9. Johanna Nilsdotter, född 1816 2/10, gift 1844 26/6 med Lars Lindström född 1815 18/11.(Åselesläkten 7.)
SPJÄLLE-GELVESLÄKTEN.
1. Spjälle.
2. Sven Spjällesson, äg. Jansjö 1, 1535. Nämndeman 1535-61.
3. Örjan Svensson, äg. Jansjö 1. Nämndeman 1558-92.
4. Olof Örjansson, äg. Jansjö 1. Nämndeman
5. Jon Olofsson, Hem. äg. Jansjö 2.
6. Olof Jonsson, död 1726 20/11, Orrnäs, öddf i Jansjö, gift med Gunilla Knutsdotter, född 1642 i Bölen, död 1732 30/1 i Orrnäs, (Gelveättling) dtr till Gamm-Knut, Knut Andersson 1615-70 o h h Ingrid Olofsdotter
7. Karin Olofsdotter, född i Orrnäs, död 1742 28/3 i Orrnäs, gift 1694 med Pål Carlsson, Krången, Ramsele, död 16 i Orrnäs 2.
8. Gunilla Pålsdotter, född 1700 25/3 i Orrnäs, död 1746 21/2, gift 1729 med Johan Iwarsson, född 1705 i Sunnansjö, hem. äg. Orrnäs 2, död 1765 27/4 om aftonen.(Backesläkten 6)
JUNSELESLÄKTEN.
1. Erik Persson, Östanbäck, Junsele, född 1704, död 1758 27/7, född i Ödsbyn, Anundsjö, gift med Brita Olofsdotter, född 1699 i Långsele, Anundsjö, död 1782 1/6 i Östanbäck. (Källa: Agneta Olofsson.)
2. Kierstin Ersdotter, född 1734, död 1806 6/8, 72 år, gift 1771 10/8 med Henning Johansson född 1746 i Åsele, död 1810 22/5. Bonde i Skansnäset och på ”Torpet” i Kroknäset, Tåsjö.
3. Anna Henningsdotter född 1744 19/3, död 1855 3/2, gift 1798 8/7 med Nils Johansson, född 1773, död 1853 30/8. Fjärdingsman. Nybygg. i Granberget, Tåsjö. (Lindströmssläkten 4.)
UPPSÄLJE-RISEDESLÄKTEN.
Anor före kyrkobokföringen av "Per Ols" Per Alfred Pettersson.
1. Per Olsson, bondelaxmand, 1500-talets början, Uppsälje, Järna.
2. Oluff Persson, omkr. 1570, Uppsälje.
3. Per Oluffson, död före 1613, Uppsälje. Hu. Karinn Enckia.
4. Oluff Persson, omkr. 1632, Uppsälje.
5. Peer Olofsson, omkr. 1660, Uppsälje.
6. Oluff Persson 1690- brodern Nils Persson d före 1735, Uppsälje.
7. Per Nilsson 1693-1724, hustru Karin Knutsdotter 1689- 1751 15/7.
8. Per Ols Jonas Persson 1723 2/6-1794, hu Ragnhild Olsdtr 1722 2/2, vigda 1745, Uppsälje.
9. Per Ols Olof Jonsson, född 1752 19/1, Uppsälje, död 1823 9/6 i Risede, Frostviken. Hustru Marit Ersdotter, född 1764 i Skålö, Järna, död 1848 i jan. i Risede.
10. Nils Olofsson, född 1804 i Uppsälje, död 1876 13/11 i Risede, gift 1826 18/6 med Ingeborg Jonsdotter, född 1803 8/6 i Bredgård, Ström, död 1891 7/8 i Risede.
11. Jonas Nilsson, född 1826 12/8 i Risede, död 1906 22/2 i Tjärnmyrberget, Tåsjö, gift 1865 2/4 med Anna Petronella Pehrsdotter, född 1836 2/12 Rotnäset, död 1922 16/12 i Tjärnmyrberget. (Bollingättling.)
12. Ingeborg Jonsdotter, född 1875 14/7 i Tjärnmyrberget, död 1930 8/4, Backe lasarett, gift 1898 26/12 m edSven Johán Larsson, född 1871 21/3, död 1944 11/11 i Skansnäset..
BOLLINGSLÄKTEN.
1. Ingel Jonsson-Björkman, född 1633 i Småland, död 1716 i Handog, Jmtl.
2. Zackris Bolling, ryttare vid Jmtls.cavelleri, sergeanten vid Majorens compani, Gift 1693 8/10 i Rödön, död på fjället under Armfeldska återtåget 1719.
3. Ingel Bolling, sergeant, född 1694 5/8 i Rödön, död 1761 22/2, gift 1719 1/11 i Oviken med Anna Persdotter, född 1694, död 1779 12/12 i Yxskaftkälen, Jmtl.
Anna Persdotter, dotter till Per Christiansson 1656-1899 ohh Cecilia Hansdotter
1662-1715, Hammerdal. SE ovanst. Hovdsjösläkten 9!
Cecilia Hansdotter, dotter till Hans Eriksson Blix, 1612-1689, Hammerdal. nämndeman, kyrkvärd, länsman och bonde. Cecilia Hansdotter född 1662 i Grenås, Hammerdal och död 1715 i Viken, Hammerdal
Besök på Krigsmuseét, där avskriften gjordes av Irma Alexandersson.
4. Zackris Ingelsson- Bolling, ryttare i Lit, nybygg. I Yxskaftkälen, född 1721 19/11 i Åsen, Hammerdal, död 1788 6/7, gift 1747 22/11 med Ingeborg Jönsdotter, född 1724 22/11 i Lit, död 1795 1/6 i Ås.
5. Kerstin Zackrisdotter, född 1765 15/1 i Yxskaftkälen gift med Göran Persson, född 1755 23/1 i Gärdnäset, Ström.
6. Per Göransson, född 1789 25/1 i Ström, död 1878 16/6 i Tjärnmyrberget (hos en dotter) gift 1819 31/10 med Martha Svensdotter, född 1796 i Renålandet, Ström, död 1871 22/1 i Rotnäset.
7. Anna Petronella Pehrsdotter, född 1836 2/12 i Rotnäset. (Uppsälje-Risedesläkten 11).
Släkten Bolling uppges ha kommit till Sverige från Pommern i början av 1600-talet. Källa: Birger Källberg.
ÄSPNÄSSLÄKTEN.
1. Jon Jönsson, född 1640, gift med Mariette Jörgensdotter.
2. Jöns Jonsson.
3. Per Jönsson, Äspnäs, gift med Sigrid Persdotter.
4. Per Persson-Esping, född 1714 17/4, Äspnäs, gift 1749 18/6 med Göling Göransdotter, född 1713, död 1803 i Äspnäs. Den 12 dec. hade Per P-Esping farit till skogs och skjutit en mård. På hemvägen gick han ut på isen. Denna brast och Per P-Esping drunknade. Mården och en väska hade han kastat ifrån sig på isen.
5. Göran Persson, född 1755 23/6 i Ström. (Bollingsläkten 5.) Källa: Strömsboken.
JONSGÅRDSLÄKTEN.
1. Erik Ersson, född 1500, gift med Elin.
2. Mickel Ersson född 1540.
3. Erik Mickelsson, född 1590.
4. Per " Stor-Per" Eriksson, Jonsgård, född omkring 1600 gift med Maria Olofsdotter, född 1620, död 1684.
5. Per Persson, född 1656 i Jonsgård, död 1725 24/10, gift med Märta Kristoffersdotter *, född 1649, död 1705 14/4.
6. Sara Persdotter, född 1681, död 1759 11/2 gift med Jakob Nilsson, född 1671 i Fjällsjö, död 1747 13/9 (Se mormors gren VIII:475.)
7. #Karin Jakobsdotter, född 1711, död 1769 19/4, gift 1735 28/10 med Per Johansson-Wikman, född 1709 8/4 i Hammerdal, död 1750 27/8 , Siljeåsen. Karin Jakobsdotter gift2 1752 6/1 med (Se mormors gren VIII:238.) Erik Ersson-Kielström, född 1717 7/8, begravd 1799 24/6, korpral. Siljeåsen, Alanäs.
8. Per Persson , "Gamm-Per" **, Siljeåsen, född 1742 3/2, död 1820 26/12, gift 1764 2/7 med Gunilla Jonsdotter ***, född 1736 23/6 i Hillsand, Ström.
9. Gunilla Persdotter ****, född 1775 i Siljeåsen, Alanäs, död 1849 13/8 i Bredgård, gift 1802 28/3 med Jon Carlsson Bred, född 1774 24/9 i Bredgård, Ström, död 1839 (1802 28/3 ?).
10. Ingeborg Jonsdotter född 1803 8/6, död 1891 7/8, gift 1826 18/6 med Nils Olofsson, född 1804 i Uppsälje, Järna, död 1876 13/11. (Uppsälje-Risedesläkten 10.)
*Märta Kristoffersdotter född 1649, dotter till Christoffer Pålsson född 1620, son till Pål Segersson, son till Seger Nilsson.
** Per "Gamm-Per" Persson, född 1742, död 1820, son till Per Johansson Wikman, född 1709, död 1750 o h h Karin Jakobsdotter född 1711, död 1769, se ovanst. (Anförlust)
Per Johansson Wikman, född 1709, son till Johan Persson Wikman, född 1699 o h h Sara Månsdotter, född 1664.
*** Gunilla Jonsdotter, född 1736 23/6 i Hillsand, dotter till Jon Jönsson, död 1742 o h h Gunilla Pålsdotter, född 1691, död 1763, dotter till Pål Jonsson, född 1658, död 1734 o h h Märeta Mickelsdotter, född 1648, död 1701.
Jon Jönsson, död 1742, son till Jöns Jonsson, född 1632, död 1705 o h h Anna Persdotter, född 1648, död 1705.
Jöns Jonsson född 1632, son till Jon Jönsson, född 1610, död 1675 o h h Märeta Jörgensdotter, född 1610.
Jon Jönsson, född 1610, son till Jöns Joensson, född 1580, son till Jon Persson, född 1550.
**** Gunilla Persdotter, f 1775, d 1849, g m Johan Karlsson-Bred, är dotter till Per "Gamm-Per" Persson, f 1742 o h h Gunilla Jonsdotter. se ovanst.
# Karin Jakobsdotter f 1711, d 1769, dtr till
Jakob Nilsson f 1671, d 1747 o h h Sara Persdtr f 1681, d 1751, dtr till
Per Persson f 1655, d 1725 o h h Märetha (Märta) Kristoffersdotter. Se forts.
ovanstående *!
KÄLLOR: ALANÄS SOCKEN. STRÖMSBOKEN.
INGEBORG JONSDOTTERS ANOR:
1. Sjul Persson o h h Sigrid Ersdotter.
2. Jon Sjulsson o h h Marit –1687. Vallen, Ström.
3. Sjul Joensson, 1649-1707, Vallen o h h Sigrid Ersdotter, 1654-1709.
4. Joen Sjulsson o h h Valborg Andersdotter, dotter till Anders Karlsson, död 1719 o h h Elisabet Hansdotter-1701, Bredgård.
5. Carl Jonsson#, född 1734 28/12, Vallen, död 1808 16/7, Bredgård o h h Gertrud Olofsdotter##, född 1738, död 1797. Vigda 1765 10/11.##dotter till Olof Jonsson, född 1701, död 1771 o h h Sigrid Mickelsdotter, född 1704, död 1741, dotter till Michel Andersson, född 1670 o h h Gertrud Pährsdotter, född 1679, död 1751.
Olof Jonsson, född 1701, son till Jon Olofsson Frisk, född 1661, död 1742 o h h Märetha Sjulsdotter, född 1672, död 1759, syster till Joen Sjulsson med samma anor som denne.
Carl Jonsson, född 1734, bror till Olof Jonsson, född 1701, gift med Sigrid Mickelsdotter, född 1704. Se ## ovanst. Anförlust.
6. Jon Carlsson- Bred född 1774, död 1839 o h h Gunilla Persdotter, född 1775, död 1849, Siljeåsen. Vigda 1802 28/3. Gunilla, dotter till Per Persson 1742 3/2-1820 26/12, Gamm-Per, o h h Gunilla Jonsdotter, född 1736 23/6, Hillsand, Ström. Vigda 1764 2/7.
7. Ingeborg Jonsdotter gift med Nils Olofsson, Risede. (10 ovanst.)
KÄLLA: 1-4, GEORG HANSSON ”BYARNA I STRÖM PÅ 1600-TALET".
STRÖMSSLÄKTEN.
1. Anders Jöransson, nämndeman, Strand, Ström född i början av 1600-talet.
2. Per Andersson, Strand, född 1655, död 1747.
3. Sven Persson, nämndeman, Strand, född 1675, död 1777, gift med Kerstin Larsdotter. Född 1711, död 1771.
4. Lars Svensson, född 1742 13/8, död 1789, Strand, gift.
5. Sven Larsson, bonde, född 1771 15/8, begr 1797 4/9, död af ett stygn i låret, som han gjorde med en kniv, gift 1795 1/1 med Stina Ersdotter, född 1768 12/12 i Ström, död 1854.
6. Martha Svensdotter, född 1796, Renålandet, Ström, död 1871 22/1 i Rotnäset, Tåsjö, gift 1819 31/10 med Pehr Göransson, född 1789 25/1 i Ström, flyttar 1826 till Kyrktåsjö, död 1878 16/6 i Tjärnmyrberget, (hos dtr Anna Petronella o h m Jonas Nilsson.) (Uppsälje-Risedesläkten 11.)
KÄLLOR:KYRKBÖCKER.ALANÄS SOCKEN:BIRGER KÄLLBERG. STRÖMSBOKEN:LENNART TRANGIUS. FJÄLLSJÖ BYAR OCH GÅRDAR,JUNSELE BÖNDER:AGNETA OLOFSSON. TOMAS BJÖRKLUND. GEORG HANSSON. SKANKEÄTTEN:ROGER de ROBELIN. SKUNKÄTTEN:HERJE SKUNK.
SLÄKTEN BOLLING:BIRGER KÄLLBERG.
|
|
